onsdag 14 april 2010

High Fidelity (2000)

Regi: Steven Frears

Manus: John Cusack, Steven Pink, Scott Rosenberg

När Rob Gordener (John Cusack) blir dumpad av sin flickvän Laura (Iben Hjejle) bestämmer han sig för att söka upp sina gamla ex-flickvänner för att få reda på vad han har gjort fel i alla sina relationer. Han utgår från sin top-5 lista över ”the most hurtful breakups”, och börjar leta upp dem – en efter en. Han är en ganska tillbakadragen musikelitist som vet allting om all musik som, enligt honom, är värd att veta något om. Rob driver en skivbutik och har två originella anställda, i form av Dick (Todd Lousio) och Barry (Jack Black). De spenderar dagarna med att göra de top-5 listor över allt det går att göra top-5 listor av inom musik och framförallt dissa sina kunder för deras bristande kunskaper inom musik, eller rentav hatväckande dåliga musiksmak. Lite då och då säljer dem även en skiva eller två.
Just top-5 listorna har en väldigt central del i storyn. När Rob behöver uttrycka någonting så är det alltid genom top-5 listor det görs.
Förutom att söka upp sina gamla flickvänner, försöker Rob också vinna tillbaka Laura, som nu börjat gå ut med en annan. En mycket underhållande scen utspelar sig när Lauras nya pojkvän besöker Robs skivbutik, i hopp om att få Rob att sluta söka upp Laura. De alternativa sluten på det besöket rullas upp i Robs huvud, som alla har gemensamt att Rob antingen visar bestialisk vrede eller mästerlig träffsäkerhet vad gäller ordval – men det hela slutar med att Rob bara stirrar på sin rival när denne triumferande lämnar butiken.

Filmen är baserad på en bok med samma namn, skriven av den fenomenale Nick Hornby. Regissören Stephen Freares lyckas verkligen göra boken rättvisa, och producerar en mycket underhållande film. Nick Hornby var själv väldigt nöjd med filmen, och uttryckte sig så här om John Cusacks porträtt av Rob Gordener: ”
At times, it appears to be a film in which John Cusack reads my book”.

Istället för att utspela i London, som boken gör, så utspelar sig filmen i Chicago. Detta eftersom manusförfattarna och John Cusack kände sig mer bekanta i Chicago, och när dem läste boken kunde dem se exakt vart allting utspelade sig, fast i Chicago istället för London. En stor utmaning för filmen var att anpassa musiken efter Rob, Dick och Barrys ”Snobbiga” musiksmak. Dem lyssnade på tvåtusen låtar, och valde ut sjuttio stycken av dem till att, på ett eller annat sätt, förekomma i filmen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar