onsdag 14 april 2010

La vita e bella (1997)


Regi: Roberto Benigni

Manus: Roberto Benigni, Vincenzo Cerami

Den första delen av Livet är underbart är en romantisk komedi. Året är 1930, och vi får följa den sprallige och lättsamme italienske juden Guido Orefice (Roberto Benigni), och dennes uppvaktning av sin stora förälskelse, Dora (Nicoletta Braschi). Guido är en man med en stark äventyrlighet och karisma, och detta framförs bra utav Roberto Benigni. Man får känslan av att det är ett barn i en vuxen mans kropp som ställer till upptåg efter upptåg som antagligen skulle definieras som en sinnessjuk mans verk. Det hela är mycket lyckligt och värmande, en typisk romantisk komedi, och Guido får till slut sin Dora, och dem gifter sig och får en son.

Filmens andra hälft är desto mörkare. Andra världskriget gör sig känt i den italienska idyllen, och koncentrationsläger sätts upp. Guido blir tillsammans med sin son, Joshua (Giorgio Cantarini), deporterad till ett koncentrationsläger. Dora är inte judinna, men böner och ber om att ändå få följa med sin familj, en önskan som godkänns.
Nu kunde filmen gått ner totalt i mörker och lidande, vilket man som åskådare förväntar sig att den ska. Men Guido övertygar sin son om att det inte alls är ett läger av lidande, utan ett läger av tävlingar. Man ska samla poäng, och den pojke som först får 1000 poäng vinner en pansarvagn. Tysta pojkar som gömmer sig för vakterna belönas, medans pojkar som gråter efter sin mamma eller klagar på hunger för avdragspoäng. Tittaren får beskåda koncentrationslägret med samma glasögon av naivitet som den lille Joshua. I den mörka tiden av lidande så finner vi, med Guido som idealistisk guide, ljusglimtar av lycka. Man får en stor distans till sina egna bekymmer, och skäms över den benägenhet man besitter att då och då bädda ner sig i självömkan.
La vita e bella fick stort genomslag internationellt. Den vann tre Oscar för bästa utländska film, bästa manliga skådespelare (Roberto Benigni) och bästa filmmusik. I Cannesfestivalen kammade den också hem Grand Prix.
Finansiellt blev den också en succé, och drog in 23 miljoner euro i Italien, och 59 miljoner dollar i USA. Intressant kuriosa är att Roberto Benigni och Nicoletta Braschi är gifta också i verkligheten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar