Scarface (1983)

Regi: Brian De Palma

Manus: Oliver Stone

I Brian De Palmas nyinspelning av Scarface, svarar Al Pacino för ett mäktigt, skrämmande och alldeles ljuvligt raffinerade rollporträtt av den brutala gangstern Antonio Montana. I denna klassiska uppgång & fall saga, får vi se Montana från att han är färsk, kubansk immigrant i ett Miami där brott lönar sig bäst, åtminstone om man är nyavkommen med båten från Kuba. Och brott får vi se, Antonio ”Tony” Montana visar ingen hänsyn när han, sakta och säkert, jobbar sig mot toppen i den undre världen. Vägen dit kantas av droger, brutalt våld och en oändlig makttörst. När filmen väckte våldet starka reaktioner. En av de mest uppmärksammade scenerna är ”The chainsaw scene”, och jag tror det räcker med att nämna den utan att gå in på detaljer för att ni ska få en bild om våldet i den scenen.
Med hårt arbete och hänsynslöshet når Tony Montana till toppen, högst uppe på toppen går han ända tills berget börjar luta nedåt igen. Tony Montana tvingas se på, konstant hög på kokain, hur hela hans värld långsamts tas ifrån honom.
Kokainet har en ganska central position i filmen, och lustig kuriosa är att när Oliver Stone skrev manuset till ”Scarface” befann han sig i Paris och kämpade för att ta sig ur sitt eget kokainmissbruk. Manuset, för övrigt, är ganska omdiskuterat. En del hyllar det som brilliant, medans andra ser det mer som kliché. Och visst är konceptet, en ”Uppgång & fall”- historia, inte allt för originell. Men känslan av kliché stryks över av Al Pacinos karaktärsporträtt. Han visar i filmen att han är en av få skådespelare som kan skrikprata, och fortfarande låta både respektingivande och häftig. Han trippar ständigt på gränsen för vad som skulle definieras som att ”spela över”, och en del av oss menar också att han gör det. Undertecknad anser dock att Al Pacino inte spelar över, utan är bara väldigt grym på att ”skrikprata”, och skildringen av en galning på kokain känns övertygande.

Känslan är att Al Pacino till stor del bär filmen på sina axlar. Hur replikerna skulle låtit ifrån någon annans mun är svårt att tänka sig. Utan Al Pacino hade nog risken varit överväldigande att filmen skulle kännas töntig. Men denna skildring av en amoralisk värld är allt annat än töntig. Till en början fick filmen inte enbart hyllningar, utan många sågade den – en naturlig reaktion på ett gränsöverstridande våld. Men det var inte bara våldet, utan också skildringen av hänsynslöshet, droger och den totala avsaknaden på etik som väckte reaktioner. Under premiär visningen vände sig Martin Scorsese om till Steven Bauer, som spelade Tony Montanas kompanjon och vän Manny Ribera, och sade: "You guys are great – but be prepared, because they're going to hate it in Hollywood ... because it's about them". En intressant tanke som vi dock inte ska spinna vidare på i detta forum.